De svenska telefonkatalogernas historia
Den allra första rikstelefonkatalogen
Den allra första rikstelefonkatalogen kom ut 1889 och bestod av ett
14-sidigt häfte som omfattade 320 abonnenter.
|
 |
Den andra rikstelefonkatalogen
Den andra katalogen kom i
november samma år (1889) och bestod av ett 32-sidigt häfte. Abonnenterna i Stockholm, Eskilstuna och Strängnäs hade nummer medan
övriga abonnenter i Göteborg, Vänersborg, Uddevalla, Mariestad, Skövde,
Örebro och Västerås hade namnanrop. Bilden visar ett exemplar av det nytryck av den andra katalogen som gavs
ut 1989 vid 100-årsminnet av Televerkets grundande. |
 |
Rikstelefonkatalogerna från 1890 till 1902
Rikstelefonkatalogerna från juli 1890 till 1902 bestod av en del för
hela landet med efternamnen i bokstavsordning och med telefonstation som
underindelning. |
 |
Rikstelefonkatalogerna från 1903 till 1910
Rikstelefonkatalogerna från 1903 till 1910 bestod av sex delar:
1 Skåne, Blekinge m. m.
2 Småland, Öland, Östergötland, Södermanland utom Södertörn m. m.
3 Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland m. m.
4 Stockholm, Uppland, Södertörn m. m.
5 Värmland, Dalarna, Närke, Västmanland, Södermanland utom Södertörn m. m.
6 Norrland, Dalarna m. m. |
 |
Rikstelefonkatalogerna från 1911 till 1920
På katalogernas framsida har från 1911 lejonet ersatts av lilla
riksvapnet omgivet av en kungakrona och Serafimerordens kedja. Rikstelefonkatalogerna från 1911 till 1920 bestod av följande sex
delar:
1 Skåne, Blekinge m. m.
2 Småland, Öland, Gottland, Östergötland, Södermanland utom Södertörn m. m.
3 Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland m. m.
4 Stockholm, Uppland, Södertörn m. m.
5 Värmland, Dalarna, Närke, Västmanland, Gästrikland, Södermanland utom Södertörn m. m.
6 Norrland, Dalarna m. m.
|
 |
Rikstelefonkatalogerna från 1921 till 1927
Rikstelefonkatalogerna från 1921 till 1927 bestod av följande sju
delar:
1 Skåne och Blekinge
2 Småland, Öland, Gottland, Östergötland och Södermanland utom Södertörn
3 Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland
4:1 Stockholm
4:2 Uppland, Södertörn (utom Stockholm) samt Gnesta, Mariefred och Strängnäs
5 Närke, Västmanland, Värmland, Dalarne och Gästrikland
6 Norrland utom Gästrikland |
 |
Rikstelefonkatalogerna från 1928 till 1933
Rikstelefonkatalogen från 1928 till 1933 bestod av följande sex
delar:
1 Malmö-delen: Skåne och Blekinge.
2 Göteborgs-delen: Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland.
3 Norrköpings-delen: Småland, Öland, Östergötland samt Södermanland utom Södertörn.
4 Stockholms-delen: Stockholm med förstäder och villasamhällen, södra hälften av Stockholms län samt Gotland.
5 Gävle-delen: Närke, Västmanland, Värmland, Dalarna, Gästrikland,
Hälsingland samt Uppland med undantag av dess sydostligaste del.
6 Sundsvalls-delen: Norrland med undantag av Gästrikland och södra
Hälsingland. Katalogerna hade separata avsnitt endast för de största städerna men
antalet städer med egna avsnitt ökade undan för undan.
Exempelvis hade
Göteborgs-delen följande indelning 1931:
Göteborg
Borås
Halmstad
Övriga stationer inom katalogområdet
Yrkesregister för hela katalogområdet
Göteborgs-delen 1932 hade fått separata avsnitt även för Skövde,
Trollhättan och Uddevalla. Yrkesregister hade börjat införas i katalogerna 1890 men det var först
1928 som samtliga kataloger hade ett avsnitt med yrkesregister. Det
kostade inget att finnas med i yrkesregistret förrän 1972. Från 1930 tillkom en karta över stadskärnan i inledningen till varje
avsnitt för en stad. |
|
Utseendemässigt som 1932 |
Rikstelefonkatalogerna från 1934 till 1937
Rikstelefonkatalogerna från 1934 till 1937 bestod av följande nio
delar:
1 Malmö-delen: Kristianstads och Malmöhus län.
2 Göteborgs-delen: Göteborgs och Bohus län, Hallands, Skaraborgs
och Älvsborgs län.
3:1 Jönköping-Karlskrona-delen: Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län.
3:2 Linköping-Norrköpings-delen: Södermanlands och Östergötlands län.
4 Stockholms-delen: Stockholm med förstäder och villasamhällen,
södra hälften av Stockholms län samt Gotland.
5:1 Karlstad-Örebro-delen: Värmlands och Örebro län.
5:2 Uppsala-Västerås-delen: Uppsala, Västmanlands samt norra hälften av Stockholms län.
5:3 Falun-Gävle-delen: Gävleborgs och Kopparbergs län.
6 Sundsvalls-delen: Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och
Västernorrlands län. |
 |
Rikstelefonkatalogen 1937
Nyheten 1937 var att varje dels förstasida hade fått en kartskiss som
visade vilket område katalogdelen omfattade och en tabell som visade
vilka delar hela årgången omfattade.
Efter 1937 fick telefonkatalogen ett helt nytt format och en ny
indelning.
|
Rikstelefonkatalogerna efter 1937, exempel
Informationen ovan har sitt ursprung från Bengt
Rosenberg och hans webbsida
De
svenska telefonkatalogernas historia 
och med mina egna kompletteringar och korrigeringar.
Samtliga kataloger som visas på bild här finns i
min
samling.
Läs om
Telefonkatalogens historia i Sverige
(dokument från Eniro, raderat från deras webbplats)
|
