| ^^^ | ^^^ |
|
|||
Ärla är ett tidigare stationssamhälle i Eskilstuna kommun. Ärla har en kyrka som ligger c:a sju kilometer söder om samhället, i ett område som benämns Hamra, och det var här samhället var fram till järnvägen, Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) drogs mellan Saltskog (Södertälje) och Nybybruk, senare utökad till Mälarbaden och Mälarbadens hamn (Eskilstuna). 1863 omvandlades Ärla socken till en av Sveriges ungefär 2'400 landskommuner, 1952 slogs landskommunen samman med Stenkvista och i den stora kommunreformen 1971 införlivades man i Eskilstuna kommun. Ärla hette tidigare Ärila, namnändringen till Ärla gjordes 1911 (posten) respektive 1927 (järnvägen). Socknen fick sitt nuvarande namn Ärla genom en kunglig förordning den 22 oktober 1927. Posten har funnits i Ärla (Ärila) 1875-1876 och 1891-2002. Numera är Ärla Coop postombud. Länk till Ärla byaråds historiskt-sida, där finns bl.a. en lista på husnamn. Inför Ärla byaråds tioårsjubileum var jag delaktig i framtagandet av en väggkalender för 2024.
Här visas en gammal bangårdsskylt som stått vid bangården på
Ärla station:
Vykort från Ärla
|
|||
JärnvägsinfoNamnet var tidigare ÄRILA. Stationen anlades 1895. Stationen utbyggdes 1934, då såväl spår som plattform förlängdes. Stationshuset ombyggdes och renoverades 1942, då väntsalen samt expeditionen utvidgades. (JvmKBAA06008) |
|||
Postinfo |
|||
Ett rånFörre artilleristen Gustaf Adolf Eriksson Hjert och förre mureriarbetaren Conrad Petterson Lundqvist Tector (ibland stavat Tektor) träffades på Långholmen där de båda avtjänade straff för bl. a. stölder. Tector drömde om att flytta till Amerika precis som hans bror Alfred som emigrerat 1873 och invigde Hjert i planerna att råna en postdiligens för att få ihop pengar till biljetten. Efter de bådas frigivning, med förlust av medborgerligt förtroende, satte man sina planer i verket. Man hade för avsikt att råna "den från Malmköping till Eskilstuna gående posten" och såg ut en lämplig plats för detta, vid en grind vid Navesta några kilometer norr om Malmköping. Vid grinden var diligens (och andra åkdon) tvungna att stanna, och det var gärdsgårdar på båda sidorna om vägen vilket skulle hindra postdiligensen att vända. Man uppehöll sig i trakten och gjorde inbrott, stal bl. a. två bössor, och man tillverkade egna kulor. Vid poststationen i Malmköping såg man tidtabellen för postdiligensen från Sparreholm till Eskilstuna. Datum bestämdes till natten mellan torsdagen 27 och fredagen 28, man fattade posto vid grinden och väntade. En åkande ankom, öppnade grinden och körde igenom, då uppfattade man att det var posten, dock ej i diligens utan kärrpost, och det var för sent att utföra sitt uppsåt. Nytt datum bestämdes till natten mellan lördag och söndag (även den kärrpost) platsen ½ mil närmare Eskilstuna. När den anlände var den åtföljd av ett annat åkdon och man vågade inte anfalla. Nu bestämde man att den post som skulle passera natten mellan måndagen 31 augusti och tisdagen 1 september, ovillkorligen och på den först bestämda platsen skulle rånas. Vid halv tolv på kvällen ankom från Malköpingshållet ett täckt åkdon vilket de antog var postdiligensen. Skott avlossades. På måndagskvällen den 31 augusti 1874 var Herman Upmark på hemväg från en tjänsteresa, han hade varit i Stockholm och hade ordnat skjuts från Sparreholm till Eskilstuna, Johan August Larsson var körsven. I Malmköping tar man paus och erbjuds att göra sällskap med postdiligensen som skulle avgå om en liten stund, för att vara bättre skyddad mot stråtrövare, men avböjer och åker mot Eskilstuna. Straxt når man grinden där Hjert och Tector väntar. I mörkret och regnet kunde rånarna inte urskilja någon färg på ekipaget och trodde att det var postdiligensen. Både Hjert och Tector sköt men Tector missade. Hjert sköt kusken August Larsson i halsen, och Upmark träffades av en hagelsvärm. Kusken dog på platsen medan Upmark fördes till den närbelägna byn Navesta där han avled kl. 16:00 samma dag. Upmark föddes 1845 och utbildade sig till civilingenjör. Enligt faderns önskan skulle han ta över driften av familjegodset Hammar gård i Västerhaninge socken. Han företog många resor i samband med bygget av Oxelösund – Flen – Västmanlands Järnvägar, där han var distriktsingenjör. Mördarna greps i Stockholm den 5 november 1874. Båda dömdes av häradsrätterna att mista livet genom halshuggning i de härader där de fått sina slutliga domar. Hovrätten fastställde domarna och deras nådeansökningar avslogs den 17 mars 1876. Den 18 maj 1876 avrättades genom halshuggning förre artilleristen Gustav Adolf Eriksson Hjert på Lidamon utanför Malmköping och förre muraren Konrad Petterson Lundqvist Tector på Stenkumla Backe på Gotland. Avrättningarna var tänkta att ske vid samma klockslag, 07:00 på morgonen, men på grund av de tidsskillnader som då fanns inom Sverige blev Tector den siste människan som avrättades offentligt i Sverige. Etthundra år efter avrättningarna, 19 november 1976, släpptes en film om händelserna från Långholmen och fram till avrättningarna. Historien har ändrats en del och filmen är emellanåt som en sämre Åsa-Nisse-film. Hans Klinga spelar Hjert och Janne Karlsson spelar Tector.
Tidtabellen sommaren 1874
Posten fördes från Sparreholm till Eskilstuna på sen kväll måndagar (diligens), torsdagar (kärrpost) och lördagar (kärrpost), avgång Sparreholm 21:30, ankomst Malmköping 22:45, avgång Malmköping 23:30 och ankomst Eskilstuna 04:00; det var alltså samma tider oavsett fordon. Man kan anta att det vid postexpeditionen i Malmköping endast framgick vilka dagar och vilka tider, inte vilken typ av åkdon (t.ex. Avgår mot Sparreholm Måndagar, Onsdagar och Lördagar 03:15; Avgår mot Eskilstuna Måndagar, Torsdagar och Lördagar 23:30).
Diligens eller Kärrpost?I många källor anges mängden post som varande anledning till om det skulle vara diligens eller kärrpost. I mina efterforskningar har jag inte kunnat finna belägg för detta och mer troligt är antalet passagerare den dimensionerade faktorn.
Tänkt rånbyte?Vad hade rånarna för tankar om byte från ett postdiligensrån? Det spekulerades om att Upmark skulle ha med sig löner till järnvägsarbetarna vid det pågående järnvägsbygget, men det finns inga belägg för detta, och dessutom var det ju inte hans skjuts som skulle rånas. Andra spekulationer som framförts är att ”några arbetare vid Flens station dagarna förut blivit avskedade och troligen visste att posten skulle medföra omkring 50.000 riksdaler i avlöningspenningar.”; om så var fallet borde ju rånarna vetat om vilken dag dessa penningar skulle transporteras. Jag gissar att de helt enkelt antog att alla postföringar medförde pengar, tillräckligt med pengar för att möjliggöra resan till Amerika.
Väder och måneDet var fullmåne den 27 augusti 1874, var det möjligen det som påverkade valet av dag? Den 29/8 var det 95% och 31/8 var det 80%. På kvällen den 31 augusti 1874 var det 12,4° och svag ostlig vind i
Nyköping. Det var även regn både på kvällen och nästa morgon. Tidigare
under dagen var det dock uppehåll men mest mulet. Från morgonen den 31/8
till morgonen den 1/9 fick Nyköping 6 mm regn.
Förlust av medborgerligt förtroendeI och med 1864 års strafflag ersattes straffet ”ärans förlust” med en ny straffpåföljd, ”förlust av medborgerligt förtroende” och betydde bl.a indragen rätt att rösta i olika offentliga val, som kommunalval och kyrkoval, och man kunde inte få ett s.k. frejdbetyg vilket ofta ställdes som krav för exempelvis anställning och näringsverksamhet. Termen ersattes c:a 1920 med uttrycket ”påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen” (Berg & Ericsson, 2021).
ReferenserBerg, A., & Ericsson, M. (2021). Allmän rösträtt?
Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921. Källor (förutom litteraturförteckningen ovan): Posthistorikerna N I J i Ängelholm och G N i Märsta har bidragit med tidtabeller och annan posthistoria. |
sven.wallen (@) hotmail.com